Postbaggar

"Something is rotten in the state of Ulvsunda..."

Något luktar illa i vår kyl på Posten, så till den grad att vår matmor Sari kände sig nödsakad att sätta upp en lapp om ärendet och i samma veva utannonsera en stor utrensning. Allt gammalt ska bort; läckande juiceförpackningar, bortglömda matlådor, ruttna päron - you name it! Det är inte första gången som vårt kylskåp drabbas av obehagliga dofter, senast var stanken så grym att det luktade mögel i hela köket. Det visade sig vara vår chef Grossman som lagrat en gammal gädda i kylen och sedan glömt bort den.

För den som inte är så känslig för det här med äckliga mathistorier på Posten så finns det mer att berätta. När jag som ung brevbärarnovis just inlett min karriär på Posten i Hässelby så hade kontoret enorma problem med ohyra i köket. Små skalbaggar dök upp precis överallt i både kylen och bakom skåpluckorna, utan att någon kunde förklara varifrån de kom. Några baggar skickades in för analys hos Anticimex, som aldrig tidigare stött på något liknande. Förmodligen hade baggarna stormtrivts i den grisiga miljön som brevbärarnas osunda kostvanor skapat åt dem och ur detta muterats fram till någon sorts superbagge. När man kom till jobbet på måndagen och öppnade en skåplucka möttes man alltid av samma syn: säkert ett 40-tal avlidna postbaggar. De hade festat på smulorna tills de dött.

De första dagarna på kontoret i Hässelby var jag inte särskilt medveten om hur utbrett problemet var. Jag kom dit en dag med endast ett paket filmjölk till lunch, vilket kändes lite torftigt. Ovanpå kylskåpet stod ett gäng flingpaket, som jag antog fanns där för alla att ta av. Lyckligt ovetande strösslade jag filen generöst med cornflakes och tog ett par tuggor. Det smakade krispigt och gott. När jag sedan rörde om i filen så uppenbarade sig en handfull postbaggar som låg och flöt runt förnöjt. Jag åt inte av flingorna några fler gånger. Än idag vet jag inte om jag fick några baggar i mig, men det lär väl visa sig om några år isåfall, när mutationen bryter sig ut.


Lappen som Sari satte upp.

 

Langar med en bild på tvärbanebygget utanför vårt kök. Rälsen är lagd.


Kommentarer
Postat av: Erika Edewien

Fy fan vad äckligt Niklas!

Kryper i skinnet på mig här borta!!!

//Erika

2010-10-05 @ 18:30:24
URL: http://edewien.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0