Wagamama (Niklas går på restaurang)
Förra helgen så var jag och Busbröderna sugna på att testa den nya Wagamama-restaurangen som öppnade i Waterfront Building den 16 oktober i år. Den allra första Wagamama öppnades redan 1992 i London, så det har tagit ett par år innan den hittat hit. Kedjan har som målsättning att erbjuda nyttiga och fräscha rätter till en prisvärd summa, samtidigt som att det ska gå fort. Känslan för oss som inte bara gillar sushi ur det asiatiska köket kan väl jämföras med hur en kaffeälskare skulle reagera om Starbucks öppnade i Stockholm; Wagamama måste testas!
Med ett öppet sinne (det vill säga 3 av 5 i betyg) ställer vi oss i kön och väntar på vår tur medan vi ögnar igenom menyn. Första intrycket blir lite svajigt då tjejen som tar emot oss trött säger "Jaha, hur många blir ni då?" (-1), sedan får vi tyvärr inget bås utan ett långbord där man inte kan lägga sina jackor på något vettigt ställe (-1). Saker och ting blir dock snabbt bättre när vår söta serivtris lägger handen på min axel och säger att hon snart ska ta hand om oss (+1). En överblick av restaurangen skvallrar om internationell prägel, köket är t.ex. i direkt anknytning till själva matsalen, precis som i "Hell's Kitchen" (+1). Vår servitris kommer sedan fram och tar upp beställningar. Hon heter Yatzy (+1). Innan hon går så skriver hon upp våra maträtter på våra respektive pappersunderlägg, vilket känns som en smart idé (+1).
Vi behöver inte vänta särskilt länge på maten, men drickan dröjer märkligt nog desto längre (-1). Servitören säger "enjoy your meal, guys" på bred amerikanska (+1), vilket nästan får det att kännas som att vi befinner oss utomlands. Kul! Tyvärr för Thomas del så innehåller hans rätt sådana där tjocka och sega nudlar (-3) som gjorde mitt och Peters besök på Ki-Mama några veckor tidigare till något av en besvikelse. Peter har dock mer tur den här gången, hans ramen smakar utsökt (+1) och känns som en framtida favorit. Min yaki soba innehåller bland annat grillad kyckling, ägg och räkor, men det är den rostade löken och den inlagda ingefäran som är pricken över i:et (+1). Mot slutet av måltiden börjar det dock kännas en aning torrt, någon typ av sås hade behövts för att göra rätten till en fullpoängare (-1).
Efter maten är vi så mätta och belåtna att det inte finns plats för någon efterrätt. Vi åker hem och vilar istället.
Slutbetyg: 4 av 5
Med ett öppet sinne (det vill säga 3 av 5 i betyg) ställer vi oss i kön och väntar på vår tur medan vi ögnar igenom menyn. Första intrycket blir lite svajigt då tjejen som tar emot oss trött säger "Jaha, hur många blir ni då?" (-1), sedan får vi tyvärr inget bås utan ett långbord där man inte kan lägga sina jackor på något vettigt ställe (-1). Saker och ting blir dock snabbt bättre när vår söta serivtris lägger handen på min axel och säger att hon snart ska ta hand om oss (+1). En överblick av restaurangen skvallrar om internationell prägel, köket är t.ex. i direkt anknytning till själva matsalen, precis som i "Hell's Kitchen" (+1). Vår servitris kommer sedan fram och tar upp beställningar. Hon heter Yatzy (+1). Innan hon går så skriver hon upp våra maträtter på våra respektive pappersunderlägg, vilket känns som en smart idé (+1).
Vi behöver inte vänta särskilt länge på maten, men drickan dröjer märkligt nog desto längre (-1). Servitören säger "enjoy your meal, guys" på bred amerikanska (+1), vilket nästan får det att kännas som att vi befinner oss utomlands. Kul! Tyvärr för Thomas del så innehåller hans rätt sådana där tjocka och sega nudlar (-3) som gjorde mitt och Peters besök på Ki-Mama några veckor tidigare till något av en besvikelse. Peter har dock mer tur den här gången, hans ramen smakar utsökt (+1) och känns som en framtida favorit. Min yaki soba innehåller bland annat grillad kyckling, ägg och räkor, men det är den rostade löken och den inlagda ingefäran som är pricken över i:et (+1). Mot slutet av måltiden börjar det dock kännas en aning torrt, någon typ av sås hade behövts för att göra rätten till en fullpoängare (-1).
Efter maten är vi så mätta och belåtna att det inte finns plats för någon efterrätt. Vi åker hem och vilar istället.
Slutbetyg: 4 av 5
Kommentarer
Postat av: mike larsson
Vafan ringde du inte å frågade om jag ville följa med! Jag älskar ju mat! :P
Postat av: Niklas
Shit, hade jag vetat om detta hade jag såklart frågat dig också! Next time. :P
Trackback
