Need For Speed
Helsingborgsgruppen Soilwork anses tillsammans med At The Gates, Dark Tranquillity och In Flames tillhöra pionjärerna inom genren melodisk dödsmetall, även om de inte slagit på lika bred front som till exempel de sistnämnda. Hos andra musiker har de dock alltid haft enormt med respekt, exempelvis har både Rob Halford och Will Smith (!) uttalat sig som stora beundrare. Själv har jag varit helsåld ända sedan skivan "Natural Born Chaos", och singeln "As We Speak" är förmodligen en av de låtar jag lyssnat mest på genom alla tider.
Ikväll blir det nionde gången i ordningen som jag ser bandet live. Alldeles för lite, om ni frågar mig. Detta vägs dock upp av att jag har haft nöjet att träffa sångaren Björn "Speed" Stridh hela tre gånger. Den långe skåningen fick sitt smeknamn under högstadiet då han var känd för att bara lyssna på "snabba grejer", och namnet har följt med honom än idag. Av en slump så träffade vi honom på en Dark Tranquillity-konsert år 2005, och året därpå var det dags att intervjua honom för Metal Covenant.
Med facit i hand så var den intervjun en av de bästa jag gjort. Jag hade mod nog att ställa lite obekväma frågor, som vad Speed tyckte om att Soilwork ofta anklagas för att skräddarsy sin musik för att kunna slå sig in på den amerikanska marknaden. Detta ledde till ett rätt spektakulärt citat där Speed avfärdade 90% av de moderna amerikanska metallbanden som "rent skräp". Det var annars riktigt god stämning under hela intervjun, så till den grad att Speed vid ett tillfälle lämnade rummet för att hämta sin mp3-spelare, så att han skulle kunna välja ut 5 favoritskivor som inte är hårdrock (Beatles och Seal nämndes bland annat). När intervjun var slut stannade han kvar och diskuterade J-pop med mig och Mickster, med anledning av Speeds dåvarande fru som kommer från Japan.
Nästa intervju, i Hultsfred sommaren därpå, gick inte lika bra. En jetlaggad (och kanske lite bakfull?) Speed behöll solglasögonen på under hela intervjun och det var jättesvårt att etablera någon bra kontakt. Dessutom kändes det som att jag själv använt mina bästa frågor året dessförinnan, vilket gjorde att intervjun blev ganska så urvattnad. Men en rolig detalj är att Speed tog i hand med de bevingade orden "vi träffades väl i höstas?". Han kom ihåg mig! Fast å andra sidan, taniga pojkspolingar med glasögon hör väl inte till hans vanligaste intervjuare...
Avslutningsvis; vad tror ni att vokalisten svarade på frågan om vilket hans favoritspel är? Need For Speed, givetvis.
Ikväll blir det nionde gången i ordningen som jag ser bandet live. Alldeles för lite, om ni frågar mig. Detta vägs dock upp av att jag har haft nöjet att träffa sångaren Björn "Speed" Stridh hela tre gånger. Den långe skåningen fick sitt smeknamn under högstadiet då han var känd för att bara lyssna på "snabba grejer", och namnet har följt med honom än idag. Av en slump så träffade vi honom på en Dark Tranquillity-konsert år 2005, och året därpå var det dags att intervjua honom för Metal Covenant.
Med facit i hand så var den intervjun en av de bästa jag gjort. Jag hade mod nog att ställa lite obekväma frågor, som vad Speed tyckte om att Soilwork ofta anklagas för att skräddarsy sin musik för att kunna slå sig in på den amerikanska marknaden. Detta ledde till ett rätt spektakulärt citat där Speed avfärdade 90% av de moderna amerikanska metallbanden som "rent skräp". Det var annars riktigt god stämning under hela intervjun, så till den grad att Speed vid ett tillfälle lämnade rummet för att hämta sin mp3-spelare, så att han skulle kunna välja ut 5 favoritskivor som inte är hårdrock (Beatles och Seal nämndes bland annat). När intervjun var slut stannade han kvar och diskuterade J-pop med mig och Mickster, med anledning av Speeds dåvarande fru som kommer från Japan.
Nästa intervju, i Hultsfred sommaren därpå, gick inte lika bra. En jetlaggad (och kanske lite bakfull?) Speed behöll solglasögonen på under hela intervjun och det var jättesvårt att etablera någon bra kontakt. Dessutom kändes det som att jag själv använt mina bästa frågor året dessförinnan, vilket gjorde att intervjun blev ganska så urvattnad. Men en rolig detalj är att Speed tog i hand med de bevingade orden "vi träffades väl i höstas?". Han kom ihåg mig! Fast å andra sidan, taniga pojkspolingar med glasögon hör väl inte till hans vanligaste intervjuare...
Avslutningsvis; vad tror ni att vokalisten svarade på frågan om vilket hans favoritspel är? Need For Speed, givetvis.
På Dark Tranquillity-konsert 2005.
Backstage på Klubben inför bandets utsålda konsert 2005.
Backstage på Hultsfred 2006. Kuriosa: medan vi gjorde intervjun satt In Flames-sångaren Anders Fridén precis bredvid och pimplade öl.
Soilwork anno 2010. Bandet består av medlemmar från Skåne, Belgien och Frankrike.
Synthriffet! Sångharmonierna! Gitarrsolot! Några av anledningarna till att "As We Speak" är en av mina favoritlåtar genom tiderna.
Kommentarer
Trackback
