Outer Heaven

Igårkväll var vi i Sundbyberg och såg Degradead uppträda på The Cave i Sundbyberg. Kvällen började dock med att jag gjorde något som jag inte är särskilt stolt över, nämligen körde bil alkoholpåverkad. Som tur är var det i datorspelens underbara värld, så ingen kom till skada. Det var hemma hos Danny, som har en ratt till sitt spel Grid, och det var sjukt kul och vanebildande att sladda runt där. Jag var inte särskilt duktig dock, så Danny fick visa hur det skulle gå till. Mucho fun var det i alla fall. (MÅSTE köpa en ratt till min PS3:a snarast!)

Vi spelade alldeles för länge och var sedan tvungna att stressa för att hinna, och då jag glömt mina öronproppar så var jag tvungen att springa hem först för att hämta dem. När vi sedan kom fram till Hässelby Strands t-bana så upptäckte jag att öronpropparna inte låg i sin förpackning (de låg hemma på nattduksbordet). Då blev jag mycket arg och besviken. Fast så fort Larsson hoppade på tåget vid Hässelby Gård så blev jag ju glad igen, och började tro att det kunde bli en rolig kväll.

The Cave är ett relativt nyöppnat ställe som ligger på Landsvägen i vackra och centrala Sundbyberg (Erika gillar när jag berömmer hennes hemstad). Man börjar med att gå ner en bit för en trappa, så det känns som att man färdas ner i Morias gruvor eller något liknande, sedan är man nere i vad som måste vara den mysigaste rockklubben den här sidan stan. Det var lite glest med folk inledningsvis då klockan bara var halv tio, men sen är det ett rätt nytt ställe som inte riktigt slagit igenom ännu, märkte man. Pappa var såklart på plats dock, som vanligt med en öl i handen. En av Degradead-mammorna sa: "Du ser inte lika städad ut som man är van vid! Ska du inte köra pappa hem?" till mig och jag svarade inte "I helvete heller, här ska supas!" även om det i viss mån var så.

Degradead gick inte på scenen förrän vid halv 12 typ, men det visade sig vara värt all väntan. De är ett grymt liveband som alltid levererar, och jag, Dannny och Larsson stod längst fram som de fansen vi är och sjöng med i slagdängor som "Pass Away", "VXR", "Burned" och "Depths Of Darkness". Det headbangades även en hel del, vilket förklarar att jag var så öm i nacken när jag klev upp ur sängen för ett par timmar sedan. På nästa spelning får det bli betydligt lugnare på den fronten, fast då det är pensionärsbandet Fleetwood Mac som står på scenen den gången så lär det inte vara någon större risk. Hursomhelst var det en väldigt bra spelning, trots att de inte spelade min favoritlåt "The Burning Orchid" och att Mickes (sångaren) mikrofon verkade komma av sig helt under de fem sista låtarna.

Redan klockan ett var det stängningsdags och då ställdes vi inför det dilemmat som vi fruktat: vad skulle vi nu hitta på? Att våldgästa Ahlins och Erikas lägenhet kändes inte aktuellt, då den senare var febersjuk. Däremot har jag alltid varit nyfiken på Garbos som ligger precis bredvid och ovanför The Cave, så vi gick dit och ställde oss utanför för att spana. Vakterna såg dock stränga ut och eftersom Larsson inte har åldern inne så nöjde vi oss med att ta lite turistbilder. Patetiskt! Sen fick vi ett bud från Larssons kompis Sigge som var inne vid Stureplan med ett helt gäng. På t-banan på väg dit fick vi dock beskedet att festandet skulle dra vidare ut på Lidingö, och då svalnade vårt intresse betänkligt. Vi bestämde oss för att omgruppera på Kungsgatans McDonalds, och det var där vi tvingades ta det svåra beslutet att det nog var bäst att "cut our losses" och åka hem. Ännu en lyckad kväll var till ända.