Tokyo: Små och stora ögonblick

Tokyo. Första kontakten med mina drömmars stad blev både stark och omtumlande. Två besök till världsmetropolen Bangkok borde ha gjort mig förberedd, men Tokyo skiljer sig ändå så markant från allt man tidigare sett att överrumplingen blir total. Upplevelsen kan nästan beskrivas som ett möte mellan favoritfilmerna Lost In Translation och Blade Runner, fast utan Scarlett Johanson och replikanterna.  Och du är mitt i det.

 

Det jag gillar med Tokyo är att allt är så överdrivet hela tiden. Man går verkligen in för allt med hundra procent, vare sig det gäller att arbeta hårt eller att roa sig. Efter två veckor i staden så börjar man dra sina egna slutsatser kring varför staden är som den är. Till exempel så stoltserar Tokyo med ett stort antal mäktiga grönområden där det är behagligt tyst, som kontrast till de mest hektiska distrikten där ljudnivån är bedövande hög. Man förstår att parkerna finns där av ett syfte, för att man ska kunna fly undan vardagsstressen. Likaså är de flesta reklamaffischer väldigt lekfullt utformade och varningsskyltar kan prydas av små gulliga djur, vilket säkert känns åtminstone lite upplyftande när du som kostymprydd affärsman sitter på tunnelbanan på väg hem efter att ha jobbat över fyra timmar.

 

Jag tar med mig många minnen från Tokyo, fast kanske inte alltid sådana som man på förhand trott. Science fiction-arkitekturen, det hisnande klädmodet, de storslagna parkerna och de glimrande neonljusen i all ära, men de små ögonblicken som konversationerna på japanska/svenska/engelska/koreanska vid middagsbordet och filmkvällarna gav mig precis lika mycket. Tanken är att jag de närmaste dagarna ska försöka sammanfatta det jag gillade allra bäst, men självklart ska vi för den sakens skull inte förringa flopparna och de pinsamma ögonblicken. Det blir lite av allt, helt enkelt.  



Fräck design på den här skyskrapan.


Lång tågfärd på utflykt utanför Tokyo.


Himmelskrapare.


Två coola isbjörnar.


Vy över Tokyo.


Hård kille i Hama Rikyo-parken.


Lilla Eunsie.


Koreansk finmiddag.


Tommy provar lyckan på en av stadens miljontals Pachinko-maskiner. Det gick dåligt.


Daniel iförd partydräkt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0