Rockkarusellen: Birkagården

Utöver Emergenza är Lost Domain med i en annan musiktävling som pågår under hela våren, nämligen Rockkarusellen, som arrangeras av Studiefrämjandet. Banden tävlar i olika pooler där fem grupper ingår i varje, igårkväll var det premiär för vår pool på ungdomsstället Birkagården, och i februari/mars snurrar karusellen vidare till Tumba och Farsta. Vilken åktur vi har framför oss!

Vi hade ganska lågt ställda förväntningar, och det visade sig vara helt rätt att inte förvänta sig ett nytt Emergenza. Vi hade inte direkt ansträngt oss för att dra dit horder av fans, därför var det ganska glest i publiken. Den 15 minuter och 3 låtar långa spelningen präglades dessutom av småmissar, och ett rejäl tekniskt strul, då Larssons gitarr inte ville fungera under hela första låten. Då våra publikröster knappast kommer att räcka till för avancemang så får vi förlita oss på att de tre jurymedlemmarna gillade hårdrock åtminstone lite grann, och inte bestod av ängsliga indiemänniskor, som jag fruktade på förhand. I mitten av mars får vi veta hur det går.

En liten rolig incident inträffade dock ett par timmar innan det var dags att spela, då en kille kom fram till mig, Ahlin och Erika och frågade om det var vi som var Lost Domain. "Det stämmer", sa vi. "Åh wow, jag såg er på Emergenza förra fredagen, det var verkligen skitbra, jag blev överraskad!" Vårt första fan! <3 Sen undrade killen (vars band spelade sist på kvällen) om de kunde få byta speltid med oss som spelade först, men det gick inte för sig. Efter att ha spelat som näst sista och sista band två spelningar på raken så kändes det skönt att få detta giget överstökat och sedan kunna ströva omkring fritt, istället för att bara sitta och vänta.

Den bästa kvällen hade annars Daniel. Inte nog med att hans bas hördes mest av alla från där vi stod, han hann även med att äta två varma korvar, titta på The Simpsons och spöa dubbelt så gamla barn i rundpingis, ex-proffset som han är.


Spelschemat.


Vår loge hade ett flipperspel - som inte fungerade.


Vår roddare Samuel, och Larsson som hade onda aningar innan giget.


Efteråt var det glada miner trots allt.


Erika är alltid glad!


Fem tappra fans dök upp: Samuel, Kalle, Lisa, Anna och Mårten.


Larsson försökte driva ut demonerna som spolierat hans framträdande.


Robin - the centre of attention.


Kalle skämdes, men Lisa ställde gärna upp på en bild.


Jag frågade Ahlin vad han tyckte om vår spelning.


Smile boys, smile!


Så här såg scenen ut. Bandet hette High Drive Orchestra.


Daniel fick ge upp en lovande pingiskarriär när han värvades som basist till Lost Domain...


...men takterna från förr satt fortfarande i!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0