Outer Heaven -

Återkomsten

I torsdags kväll flögs han in till Stockholm under största hemlighetsmakeri, inte ens hans egen familj visste om att han skulle komma redan på torsdagen. Vi talar givetvis om Tommy, som bott i Japan i ett och ett halvt år och nu är tillbaka i Sverige för en kort session. Tommy är (för den som inte vet) en av mina bästa och äldsta vänner, som hängt med ända från den gamla goda Drivbänkstiden, men det är inte främst hans ankomst det här inlägget ska behandla, utan snarare en koreansk tjej som kom kvällen dessförinnan. Anledningen till att jag var en av de få initierade som kände till Tommys tidiga ankomst var att jag och Linda fått det ärofyllda uppdraget att ta hand om hans vän Seolhee, som anlände med en tidigare flight. Hon pratar nästan ingen engelska, och eftersom Linda har en kandidat i koreanska så sa det sig självt att Seolhee skulle övernatta hos oss.

Halv elva på onsdagskvällen körde jag och Linda in mot Arlanda, och jag tänkte lite på den klassiska Seinfeld-episoden "The Airport" när George pratar om att det inte finns något mer tillfredsställande än att genomföra "den perfekta hämtningen" (the perfect pick-up). Vi fick vänta lite väl länge på Seolhee på flygplatsen för att hämtningen ska räknas om perfekt, men efter ett tag fick vi syn på henne i alla fall, och efter några trevande koreanska fraser från Lindas håll (det lossnade när vi kom hem till en lite lugnare miljö) så bar det av hemåt.

Efter att inte ha somnat förrän vid 2-tiden så var det segt att gå upp vid 6 för att åka till jobbet, men som tur var så kunde Linda vara hemma och ta hand om koreanskan. De åkte in till stan och kollade runt lite (jag snor lite av Lindas bilder från stadsvandringen) och när de kom hem så gick vi alla tre ner till svinkalla Maltesholmsbadet och kollade läget, sen gick vi och handlade och sedan var det middag. Jag tyckte att det var lite väl tyst vid matbordet så jag babblade på om jobb och sådant till Linda, medan Seolhee satt tyst och åt. Sedan berättade Linda att man inte beter sig så i Korea, där sitter man tyst och äter med respekt för den som har lagat maten, så jag hoppas att hon inte tyckte att jag var jätteoartig som satt och höll låda under måltiden. Efter maten fick jag en present av Seolhee, en skiva med finska hårdrocksbandet Sonata Arctica, med ursäkten att "det inte finns så mycket hårdrock i Korea". Men jag tyckte att det var en jättegullig present! Sedan såg vi på Världarnas Krig med Tom Cruise (fråga mig inte varför) och sedan såg tjejerna den koreanska komedin Guns & Talks.

Strax innan 23-tiden så kom Tommy och den andra koreanskan Eun Seon med taxi till Vindruvsbacken. Då blev det mer presenter, jag fick ett spelsoundtrack medan Linda fick styluspennor till sin Nintendo DS, grönt te och en festlig engångskamera. Sedan skjutsade jag sällskapet sista biten hem till Porsvägen, och det lilla äventyret var över för den här gången. Mer uppdateringar kring deras Sverigevisit kommer garanterat att följa.