Bangkok: Resan dit

Äventyret tog sin början lördagen den 21 mars, då jag, Larsson och Greger fick skjuts av Larssons bussiga pappa till Arlanda runt klockan halv sex på morgonen. Väl där möttes vi av en bedrövad Calle, som fruktade att han tappat både sin mobil och sin plånbok (med hela reskassan i) någonstans på flygplatsen. "Kanske ett fall för 'Stockholm-Arlanda'" (TV3, torsdagar) funderade jag medan Calle sprang till hittegodsavdelningen för att försöka spåra sina försvunna ägodelar. Det visade sig att han tappat mobilen i Ahlins bil, och att plånboken låg kvar hemma. Tur i oturen, även om det innebar att det blev rätt bökigt för herr Sjöström att låna pengar av alla under första dagarna i Bangkok.


Flygbolaget var Ukrainas stoltheter AeroSvit, och första delmålet var Kiev, vars flygplats Boryspil Airport var den i särklass tråkigaste jag besökt. Som tur var så skulle vi raskt vidare till nästa flyg mot Bangkok. Här hade AeroSvit bokat in alla sex av oss i sällskapet på helt spridda platser, vilket skapade en stund av panik innan vi märkte att planet inte var helt fullt och att vi därmed kunde flytta ihop oss två och två i alla fall. Resan var seg och ganska tråkig, och flygbolaget gjorde inte saken bättre genom att visa skräpfilmerna Fantastic Four 1 och 2 på raken (något jag kompenserade genom att läsa favoritboken Två Nötcreme Och En Moviebox för andra gången). Vidare smakade flygplansmaten illa. AeroSvit? AeroSkit, snarare.


Efter mycket om och men landade vi ändå i Bangkok oskadda vid halv fem på söndag morgon, till 27-gradig värme. Vi haffade två taxis, som i illfart körde till hotell Prince Palace. Som i de flesta andra transportmedel i Thailand existerade inga säkerhetsbälten, utan det gäller att lita till förarnas körskicklighet och reaktionssnabbhet. Spännande att se världsmetropolen så smått vakna till liv i samband med soluppgången, med rusningstrafiken lurande runt hörnet. Strax före klockan sex var incheckningen avklarad, då gick vi direkt och åt frukost och efteråt la vi oss för att sedan sova en 7-8 timmar. Nästa inlägg: hotellet!  



Aim for the sky - reach high.


Min reskamrat Larsson - lika festlig som alltid.


"Ladies and gentlemen, we're approaching Bangkok, please fasten your seatbelts. Njet!"


Larsson var ängslig inför landningen, men det gick ju bra.


Taxiresa i 110 km/h på 70-sträckor - utan bilbälte. Calle undrade vad han hade gett sig in på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0