Outer Heaven -

Popaganda

Min jakt på nya festivaler i sommar stannade inte vid Getaway Rock och Sonisphere. Popaganda är dock ingen ny festival i ordets rätta bemärkelse även om det var premiär för mig. Första gången festivalen hölls var redan 2002 på Universitetet i Stockholm, men de senaste tre åren har det varit Eriksdalsbadet vid Skanstull som varit spelplatsen.

Första dagen var det inte så våldsamt mycket jag och Danny ville se, utan det var mest en väntan på att Robyn skulle börja spela vid 22-tiden. Vi fördrev tiden med att bekanta oss med festivalområdet och hänga med Linneas crew i parken strax utanför. Några av Linnets kompisar, som till exempel Tobias, hade inte ens festivalarmband men var där ändå för att ta del av stämningen (och alkoholen). Pratade länge och väl med Tobias om BEAT Café, vikten av att hälsa på tunnelbanan, Donkey Kong Country och varför det är så mycket pang-pang i slutet av den i övrigt alldeles utmärkta Inception, till den grad att jag missade halva Ellie Gouldings set. Inte okej, Tobias! Robyn avslutade dock kvällen formidabelt, men detta var som sagt bara festivalens första dag...

Dag två kändes dock inledningsvis lite mer avslagen och bitter än den första. The Sound Of Arrows missades t.ex. nästan helt för att jag och Danny åt cheeseburgare uppe i parken istället. Ångesten började smyga sig på, men räddades upp av de omtalade britterna i Hurts som gjorde sin första Sverigespelning. Mycket bra, även om jag behöver lyssna in mig på plattan för att avgöra om hypen håller. Efter ytterligare parkhäng och McDonaldsbesök så var det dags för Hot Chip, som faktiskt drog lika mycket folk som Robyn. Det var en riktigt trevlig upplevelse att besöka Popaganda, vädret var fint och alla man pratade med extremt tillmötesgående. Festivalen blev utsåld och därmed känns det inte helt omöjligt att det blir ett Popaganda på samma ställe även nästa år. Until then...