Schlagerspänning
Schlagerfesten går mot sitt slut efter sex intensiva veckor, där jag tyvärr missat hälften av programmen. Jag är nöjd med startfältet på det stora hela. Dock känns det som att media mest fokuserat på det negativa (så är det givetvis alltid, men i synnerhet det här året) och basunerat ut svarta rubriker som att tittarsiffrorna rasat och att tittarna inte ringer in och röstar lika mycket. Att tv-siffrorna sviktat är inte så mycket att säga om, man kan inte öka varje år och ett visst vinterspel kan ju ha påverkat tittarna.
Häromdagen tillägnade självaste Debatt ett helt program åt att diskutera faktumet att Melodifestivalen inte varit lika ”het” i år. I all sin tramsighet var programmet rätt underhållande, då bland andra Bert Karlsson skyllde på att det kvoterats in för många olika genrer och att detta på något sätt skulle ha haft negativ inverkan på själva tävlingen. Men att låtarna skulle vara sämre just i år håller jag inte alls med om. Vill minnas att jag skrev något liknande vid samma tid ifjol, att det varit väldigt mycket skräp i deltävlingarna men att det till slut blivit en riktigt slagkraftig final med en väldigt oviss utgång. Även om jag gärna sett att både Crucified Barbara och Alcazar nått finalen för att höja spänningen ytterligare.
Eric Saade har favorittippats (bland annat av the lovely Erika) och han har det klart häftigaste numret plus det mest fördelaktiga startnumret, men Anna Bergendahl har bästa låten. Frågan är hur långt det räcker. Mina tips:
1. Anna Bergendahl – This Is My Life
2. Salem Al Fakir – Keep On Walking
3. Timoteij – Kom
4. Eric Saade – Manboy
5. Darin – You’re Out Of My Life
6. Peter Jöback – Hollow
7. Andreas Johnson – We Can Work It Out
8. Pernilla Wahlgren – Jag Vill Om Du Vågar
9. Jessica Andersson – I Did It For Love
10. Ola – Unstoppable
Min favorit.
