Recension: Soilwork på Klubben
Soilwork
Plats & datum: 5/12, Klubben
Bäst: "The Crestfallen". Varför har det tagit hela fem år innan Stockholmspremiären?
Sämst: Den korta speltiden.
Den 30 oktober 1938 genomförde Orson Welles en teaterpjäs via radio där han tolkade den berömda boken Världarnas Krig. Detta missuppfattes av mängder av amerikanska invånare som drabbades av panik när de trodde att marsianer höll på att invadera jorden på riktigt. Det är denna sändning som har fått ge namn åt Soilworks åttonde album The Panic Broadcast och det är även ljudklipp därifrån som strömmar ut från högtalarna när bandet äntrar scenen. Frontmannen Björn "Speed" Stridh kändes lite plufsig senast vi såg honom, men efter några tuffa år är han enligt egen utsago i bättre form än någonsin. Med stor pondus kliver han in och attackerar publiken med den brutala öppningslåten "Late For The Kill, Early For The Slaughter", och man börjar ana ytterligare en klassisk Soilwork-konsert i faggorna.
Problemen hopar sig redan i andra låten, den mer popanstrukna "Night Comes Clean". Speed har trots en erkänt kraftig pipa aldrig riktigt övertygat när det gäller att leverera skönsång live, och sångharmonierna blir aldrig i närheten av lika maffiga som på skiva. Det går även att ha synpunkter på ljudet på det stora hela, som vanligt ligger till exempel keyboarden alldeles för lågt i mixen. Vidare har den absurda mängden förband gjort att Soilwork här gör ett klart bantat set jämfört med den låtskatt de kuskat runt Amerika med tidigare under året. Albumen "Figure Number Five" och "Sworn To A Great Divide" negligeras helt, till exempel. Det är synd, för stämningen i publiken är god trots att det är söndagkväll och att det inte serveras alkohol i lokalen. Att Klubben är fylld till bristningsgränsen (trots att Avantasia - "Kai Hansen på Skansen", som den vitsige Speed uttrycker det - spelar vägg i vägg) visar trots allt att Soilwork inte tappat sin dragningskraft.
Helsingborgarna gör i alla fall en riktigt stark avslutning, då de säkra och ösiga korten "Bastard Chain", "Stabbing The Drama" och extranumret "Follow The Hollow" gör ett duktigt jobb med att få fart på publiken. Med facit i hand och med de höga krav jag alltid ställer på ett av mina absolut favoritband, så måste den här spelningen dock räknas som något av en parentes.
Betyg: 3 av 5
Låtlista:
Late For The Kill, Early For The Slaughter
Night Comes Clean
As We Speak
The Flameout
Nerve
The Crestfallen
Let This River Flow
Two Lives Worth Of Reckoning
Bastard Chain
Stabbing The Drama
-----------------------------
Follow The Hollow
Plats & datum: 5/12, Klubben
Bäst: "The Crestfallen". Varför har det tagit hela fem år innan Stockholmspremiären?
Sämst: Den korta speltiden.
Den 30 oktober 1938 genomförde Orson Welles en teaterpjäs via radio där han tolkade den berömda boken Världarnas Krig. Detta missuppfattes av mängder av amerikanska invånare som drabbades av panik när de trodde att marsianer höll på att invadera jorden på riktigt. Det är denna sändning som har fått ge namn åt Soilworks åttonde album The Panic Broadcast och det är även ljudklipp därifrån som strömmar ut från högtalarna när bandet äntrar scenen. Frontmannen Björn "Speed" Stridh kändes lite plufsig senast vi såg honom, men efter några tuffa år är han enligt egen utsago i bättre form än någonsin. Med stor pondus kliver han in och attackerar publiken med den brutala öppningslåten "Late For The Kill, Early For The Slaughter", och man börjar ana ytterligare en klassisk Soilwork-konsert i faggorna.
Problemen hopar sig redan i andra låten, den mer popanstrukna "Night Comes Clean". Speed har trots en erkänt kraftig pipa aldrig riktigt övertygat när det gäller att leverera skönsång live, och sångharmonierna blir aldrig i närheten av lika maffiga som på skiva. Det går även att ha synpunkter på ljudet på det stora hela, som vanligt ligger till exempel keyboarden alldeles för lågt i mixen. Vidare har den absurda mängden förband gjort att Soilwork här gör ett klart bantat set jämfört med den låtskatt de kuskat runt Amerika med tidigare under året. Albumen "Figure Number Five" och "Sworn To A Great Divide" negligeras helt, till exempel. Det är synd, för stämningen i publiken är god trots att det är söndagkväll och att det inte serveras alkohol i lokalen. Att Klubben är fylld till bristningsgränsen (trots att Avantasia - "Kai Hansen på Skansen", som den vitsige Speed uttrycker det - spelar vägg i vägg) visar trots allt att Soilwork inte tappat sin dragningskraft.
Helsingborgarna gör i alla fall en riktigt stark avslutning, då de säkra och ösiga korten "Bastard Chain", "Stabbing The Drama" och extranumret "Follow The Hollow" gör ett duktigt jobb med att få fart på publiken. Med facit i hand och med de höga krav jag alltid ställer på ett av mina absolut favoritband, så måste den här spelningen dock räknas som något av en parentes.
Betyg: 3 av 5
Låtlista:
Late For The Kill, Early For The Slaughter
Night Comes Clean
As We Speak
The Flameout
Nerve
The Crestfallen
Let This River Flow
Two Lives Worth Of Reckoning
Bastard Chain
Stabbing The Drama
-----------------------------
Follow The Hollow
Kommentarer
Trackback
