Stockholm Marathon och Skrattstock
Lördagen var första dagen på min en vecka långa semester, och eftersom det var kanonvarmt så passade det perfekt att vistas utomhus. Det fanns en hel del aktiviteter att ta del av, den huvudsakliga såklart Stockholm Marathon. Jag, Linda, Daniel och tvillingarna inledde tittandet i Rålambshovsparken, ganska nära där några tjejer dansade samba. Efter ett tag så fick jag sms-besked att Peter Olofsson passerat första milen, så då knallade vi upp till Västerbron för att fortsätta spanandet. Någon Peter Olofsson såg vi dock aldrig till, snopet nog, men jag fick senare höra att han gått i mål på den klart godkända tiden 3.35.27. Själv hade han siktat på en tid just runt 3 timmar och 30 minuter-strecket, så det var ju bra uträknat. Till Outer Heavens läsare säger han: "Det var tungt efter 30 km, trötta ben. Men jag höll i."
Efter att vi stått uppe på Västerbron ett tag så gick vi vidare till nästa anhalt, som var Långholmen, där det för sjunde året i rad arrangerades ståupp-festivalen Skrattfest, som är gratis. Där väntade Calle, Larsson, Robin och Samuel på ett lakan med en tetra vin. Trevligt! Det var otroligt varmt, sjukt mycket folk och nästan festivalstämning i luften. Alla komiker körde bara tio minuter vardera, så det var ganska rappt tempo, och med många unga förmågor man inte hört talas om förut. Jonas Gardell var den mest kände som vi lyssnade till. Efter ett tag blev det dock lite svårt att hänga med i historierna, vilket jag gissar beror på vinpimplandet. När sedan hungern började smyga sig på så var det dags att dra vidare till Zinkensdamm och McDonalds.
Sista anhalten för kvällen var ute i Liljeholmen hemma hos Calle, där vi spelade lite spel och drack shots. Den oerhört charmiga perserkatten Rasmus stal dock showen, vilket ni kan se på bilderna här nedan.
Spänd förväntan i t-banan på väg till Thorildsplan.
Några av de första löparna...
...möttes av den här spektakulära frisyren.
Istället för vätskekontroller - dessa fagra damer gav löparna mer energi på andra sätt.
Spaningsuppdrag på Västerbron.
Danny och Linda.
Trötta ben just innan Västerbron, som beskrivits som marans tuffaste etapp.
Vi slappade på Långholmen istället för att springa.
Samuel och Larsson.
Mr. Dream.
Hemma hos Calle, där vi kom och störde Rasmus mitt i middagen.
Calle läste upp lite gamla rim från skoltiden för oss.
Calle med sin allra bästa vän.
Rasmus längtade ut till friheten...
...och Larsson likaså.
