Outer Heaven

I fredags hade vi fest hemma hos oss på Vindruvsbacken. Det har vi inte haft sedan Nyårsafton för ett och ett halvt år sedan, så det var verkligen på tiden. En bidragande orsak till att vi hade den just nu var att fira att Tommy är hemma igen, även om det bara är för en kort stund. Han var något av en hedersgäst, tillsammans med Seolhee och Eun Seon, såklart. Sedan kom det en hel del folk till, det roligaste var att samtliga från det gamla Drivbänksgänget närvarade. Det blev i slutändan så mycket folk att vi fick öppna både fönster och balkongdörr för att det överhuvudtaget skulle gå att andas inne i vår fullproppade 2:a.

Innan festen så konstaterade jag och Linda att de vi litade mest på var Daniel, Peter och Thomas - de tre gentlemännen som alltid brukar hålla sig i skinnet. Självklart var det så att alla närvarande skötte uppgiften att dricka med måtta hur elegant som helst - utom just Daniel och Peter. Kanske var det den familjära stämningen som gjorde att de släppte loss lite extra mycket? I de lugnaste vatten...

När man anordnar en fest av det här slaget så känns det som att man inte riktigt kan släppa loss själv, för man har ju ett visst ansvar gentemot grannar och sådant, plus att man inte gärna vill att något ska sönder. Det spilldes en del (vilket märks på att vissa delar av lägenheten har biografklistrigt golv) men det får man såklart räkna med. Jag kände mig lite som en dörrvakt när jag gick runt och spanade efter potentiella bråkstakar framåt småtimmarna. "Den där killen ska ut!" sa jag till alla på balkongen om Danny som satt och skrek/skrattade högt för sig själv i soffan... men jag övertalades att låta honom stanna kvar. För Peter fanns det däremot ingen räddning, och som enda gäst tvingades han lämna festen i förtid. Hängandes över Linda och Thomas så dansade han hemåt, både tacksamt lycklig över en rolig kväll och samtidigt sorgsen över att allt måste ta slut... Bitterljuvt, var ordet.

The king has returned...


...and he brought some friends!


Skönt med gamla Drivbänkshjältar i lyan. Här Jocke och Fredrik Stålbrand.


"Vem fan...?" Yoda avbruten mitt i en djup konversation med Linus, som ser ganska sliten ut trots att festen just börjat.


Balkonhäng med Linda och allas vår Calle.


Daniel började tidigt visa upp störiga och negativa tendenser.


Lost Domain-medlemmarna Larsson och Erika förde med sig en välbehövlig dos rock n' roll till bostaden.


The host.


Up close and personal with Erika. Tyvärr fastnade inte hennes coola Freddie Mercury-väst på bild, men men...


Koreanskorna visade sig vara väldigt duktiga på Rock Band.


Linnea och Lisa i köket.


Kusin Freja på spexhumör.


Eun Seon sträcker ut tungan.


Jocke var bäst av alla på trummorna... men så är han trummis på riktigt också.


Jag sjöng "Maps" av Yeah Yeah Yeahs och gjorde en klart duglig insats.


Linus: "Hörru, ska man inte sluta dricka när man är på topp?" Peter: "Jag har just börjat."


Calle och Peter var oskiljaktiga, tills Peter var tvungen att gå hem.


Tobias var besviken över att det inte fanns några New Order-låtar med i spelet. Jag också.


Tobbe, Emily och Coster hjälps åt att ta ton.


Seolhee bakom trummorna.