Recension: Coldplay på Globen
Coldplay
Plats & datum: Globen, 18/9
Bäst: "Viva La Vida". Och den fantastiska publiken, förstås.
Sämst: "Talk" är värd att spelas i sin helhet.
Bara fyra album in i karriären säljer Coldplay redan ut en arena av Globens storlek utan problem, och det finns en anledning till det. Liknande giganter som Depeche Mode och Kent må ha hunnit bygga upp en bättre låtskatt under årens lopp, men ett lika helgjutet liveband som Coldplay kommer de aldrig att bli. Ingen lär ha blivit besviken på bandets fantastiska konsert i Stockholm för tre år sedan, och fansen har bara blivit fler sedan dess, vilket förklarar att bandet nu spelar två kvällar i Globen och därmed för dubbelt så mycket folk. Slutsatsen är att Coldplay bara kommer att bli större och större i framtiden.
Om det finns något att klaga på så är det att konserten för tre år sedan var bättre dramaturgiskt sett. Det är till exempel ganska iskallt att bränna av en så given avslutningslåt som "Fix You" redan halvvägs, och hur bra gamla favoriten "Yellow" än är så spelar den inte alls i samma division. Men annars har man fått till nästan allt. Ljudet är helt klanderfritt och även sångaren Chris Martin låter bra, trots att han enligt ryktena är lite krasslig, och tar varje chans att skämta med publiken. Även om det nästan känns inövat när Chris försöker spela "Amsterdam" på sitt piano och sedan kommer av sig gång på gång, så väljer jag hans lustigheter framför till exempel Bonos predikningar alla dagar i veckan. Konserter handlar i grund och botten om underhållning, och man har verkligen roligt här. Visuellt sett finns det helt enkelt få band som är lika sevärda som Coldplay.
Nästan hela nya skivan spelas, och spår som "Cemeteries Of London", "42" och "Lost!" kommer verkligen till sin rätt i det här formatet. En av de nya låtarna är också den som väcker överlägset mest respons hos publiken. Jag trodde knappast att Coldplay någonsin skulle kunna toppa ovan nämnda "Fix You", men det är just vad de har gjort med senaste singeln "Viva La Vida". Ikväll är den helt enorm och hela sittplatspubliken står upp och sjunger med, vilket skapar en euforisk känsla. Det är helt enkelt en sådan där konsert som man kommer att leva på i flera veckor framöver, som man blir glad av bara man tänker på.
Betyg: 5/5
Låtlistan:
Life In Technicolor
Violet Hill
Clocks
In My Place
Speed Of Sound
Cemeteries Of London
Chinese Sleep Chant
42
Fix You
Strawberry Swing
God Put A Smile Upon Your Face / Talk
The Hardest Part
Postcards From Far Away
Viva La Vida
Lost!
The Scientist
Death Will Never Conquer
----------------------------------------------
Politik
Lovers In Japan
Death And All His Friends
----------------------------------------------
Yellow
Jag önskar jag var där. Nästa gång, om tre år eller så, då är det helt klart dags att vakna!