Outer Heaven

I fredags var sista dagen på jobbet på tre veckor för min del, och hur firar man bättre ett sådant tillfälle än på ett soligt Gröna Lund? Jag var dock inte där för att åka tekoppar eller radiobilarna, utan för att se Sveriges bästa metalband som första hårdrocksakt någonsin under Grönans 125 åriga historia genomförde en konsert där. Ni som kan era saker vet att det rör sig om: In Flames. Jag har nog aldrig upplevt så mycket liv och rörelse i city som det var igår, avspärrningar och poliser överallt (på grund av toppmötet), trafikkaos, demonstrationer vid Plattan och på det cirka 15 000 hårdrockare som skulle ta sig ut till nöjesfältet på Djurgården.

Själv var jag där tillsammans med Ahlin, Larsson och Sammy, plus Nathalie och hennes kompis Acke från Finland. Vi såg även en hungrig Micke Finnermark susa förbi i jakt på något ätbart. när vi kom dit vid halv sju-tiden, Strax innan In Flames gick på Stora Scenen vid 20-snåret så hade han äntligen fått tag i en pizza. Larsson hade det inte lätt han heller, han fick stå och köa i över en timme för två usla varma korvar, och missade därmed de första låtarna på konserten. Frågan är: kan det vara så att de ansvariga inte trodde att de skulle komma så mycket folk som det gjorde, eller är de bara allmänt långsamma?

Nåväl, själva showen var i alla fall hur bra som helst, In Flames har aldrig svikit mig under de sju gånger jag sett dem tidigare, och inte denna gång heller. I princip bara bra låtar, och även om några favoriter saknades så får man vara nöjd. Delade med mig av glädjen genom att ringa kusin Max under "Graveland" och brorsan under senaste singeln "The Mirror's Truth". Om jag välja en favoritlåt så får det bli "Take This Life", den är alltid underbar. Det var för övrigt grymt att de fick spela i hela 90 minuter, i vanliga fall brukar konserterna max få pågå en timme på Gröna Lund, tydligen.

Den enda besvikelsen var väl den låga volymen - när man kan stå och prata i normal samtalston under låtarna är det något som är lite knas. Men det får man väl räkna med när man går på konsert på Gröna Lund, som har myndigheterna på sig för sina "höga" ljudnivåer och därmed tvingats skära ner på livespelningar denna sommar. Är det bara jag, men känns det inte som att man är lite fel ute om man flyttar in bredvid ett nöjesfält när man kräver lugn och ro redan klockan åtta på kvällen?

Efter konserten lyckades vi tappa bort Larsson, som försvann iväg mot merchandiseståndet utan att tala om var vi skulle mötas efteråt. Vi hittade honom en halvtimme senare vid entrén, ledsen och rädd, men han hade i alla fall fått tag i en fin In Flames-tröja. Sedan var det bara att börja traska hemåt. Själv kom jag hem så pass sent att jag försov mig 40 minuter dagen därpå och kom sent till jobbet, men det var det nog ändå värt.

Jag har fler roliga bilder och även en video från låten "My Sweet Shadow", men vill ni se dem så är ni tvungna att bli kompis med mig på Facebook, suckers!