Bowling for Åkeshov
Jag känner att jag ligger lite efter med mitt bloggande, men för det kan jag ju inte missa att berätta om när vi spelade bowling i Åkeshovs New Bowl Center i fredags kväll. Det var Posten Ulvsunda (min arbetsplats) som stod för kalaset, som inkluderade tacos-middag och bowling. Tydligen var det inte bara vårt kontor som satte sprätt på sina sparade slantar just detta datum, men av det jag hörde om så lät vår kväll klart roligast. Jag är till exempel glad över att slippa jobba hos festprissarna i Alvik, som valde att äta middag på sitt brevbärarkontor istället för att gå ut på restaurang.
Nåväl, när middagen var avklarad så var det dags för discobowling. Det innebär inte att man tar några danssteg mellan omgångarna, utan att man spelar i fräck belysning, till modern dansmusik och med små rökmoln (!) kring banorna. Jag gjorde en godkänd insats och snittade ungefär 100 poäng per omgång, och jag lyckades vinna två av de fem omgångarna vi hann med. På min bana tävlade även vår ryske vän Alexei (som var outstanding) och lagledaren Post-Linus (som efter en lovande start föll igenom totalt), men jag kunde såklart inte låta bli att snegla mot banan bredvid, där the mighty Peter Olofsson slog in strike efter strike. Så där var jag tämligen chanslös, även om det blev sex stycken strikes för min del totalt. Ett godkänt facit, som sagt.
Hade för övrigt hoppats på några lustiga incidenter i stil med de som förekommer i bowling-filmen Kingpin (min favoritkomedi genom tiderna, typ) men jag fick nöja mig med att det var väldigt kul att spela bowling i två timmar, även om handleden verkligen sa ifrån till slut.
Bill Murray dök inte upp.
Nåväl, när middagen var avklarad så var det dags för discobowling. Det innebär inte att man tar några danssteg mellan omgångarna, utan att man spelar i fräck belysning, till modern dansmusik och med små rökmoln (!) kring banorna. Jag gjorde en godkänd insats och snittade ungefär 100 poäng per omgång, och jag lyckades vinna två av de fem omgångarna vi hann med. På min bana tävlade även vår ryske vän Alexei (som var outstanding) och lagledaren Post-Linus (som efter en lovande start föll igenom totalt), men jag kunde såklart inte låta bli att snegla mot banan bredvid, där the mighty Peter Olofsson slog in strike efter strike. Så där var jag tämligen chanslös, även om det blev sex stycken strikes för min del totalt. Ett godkänt facit, som sagt.
Hade för övrigt hoppats på några lustiga incidenter i stil med de som förekommer i bowling-filmen Kingpin (min favoritkomedi genom tiderna, typ) men jag fick nöja mig med att det var väldigt kul att spela bowling i två timmar, även om handleden verkligen sa ifrån till slut.
Bill Murray dök inte upp.
Kommentarer
Trackback
