Outer Heaven

En dag då det var riktigt kvavt och varmt i Bangkok så beslutade vi oss för att pröva lyckan på egen hand, till fots. Målet: Grand Palace. Vi såg ju det omtalade palatset från våra hotellrumsfönster, så hur svårt kunde det vara? Svårare än väntat skulle det visa sig, särskilt eftersom Erika frågade i receptionen efter vägbeskrivningen till Golden Palace, vilket krånglade till situationen. Nu skickades vi istället raka vägen till Golden Mount, vilket ju inte var planen från början. Alla sex knallade tappert iväg, trots att reseguiden avråder från att bege sig runt Bangkok till fots. Det är inte så svårt att förstå varför, då övergångsställen lyser med sin frånvaro och trafiken är tät i båda riktningar. Alla avgaser och den kvava luften gör dessutom att konditionen tryter snabbare än vanligt.

Så kom vi då fram till Golden Mount, och ganska snart gick det upp för oss att vi hade gått fel. Men nu var vi där, så då gällde det att göra det bästa av situationen. Efter den långa promenaden var det dags för ytterligare en mödosam vandring, uppför några hundra trappsteg till toppen. Väl däruppe var utsikten inte alls dum, och det kändes som att det var värt mödan. Det som var lite snopet var att hotellet inte alls låg så värst långt bort, ändå hade promenaden varit oerhört påfrestande. Dessutom var vi några som gärna hade velat se Grand Palace, men vi skulle få en chans till två veckor senare.

Efter Golden Mount tog Erika, Ahlin och Larsson taxi till varuhuset MBK medan jag, Greger och Calle hade fått mersmak på det här med långa promenader. Efter snabbt klädombyte på hotellet så gick vi hela långa vägen till MBK, en tur som tog oss förbi några av stadens slumområden, nedgångna fotbollsplaner, skumma bakgator och frågande blickar. 45 genomsvettiga minuter senare var vi framme vid stället där vi tillbringade den mesta av den vakna tiden i Bangkok, och den stora anledningen stavas shopping.